It's just you and I tonight, why don't you figure my heart out?

Januari 2012.
"Jag undrar när hon ska börja tro på oss helt. Detta är inte sånt som jag vill höra direkt, men jag har typ vant mig vid att hon alltid tror att allt ska gå åt helvete hela tiden. Är det detta hon menar med att jag undviker konflikter? Ifall jag inte tar upp detta med henne nu, att jag inte gillar hur hon är så negativ hela tiden, skulle det göra henne ledsen och sur ifall hon får reda på det i efterhand? Men jag tänker inte ta upp detta igen med henne, för jag har lärt mig att det är så hon är och det är så jag får vänja mig med att hon är. Lugnt för mig, för jag kan stå ut med det, definitivt. Men det bara konfunderar mig lite att hon typ inte tror på att man kan vara lycklig."

Du kan ju åtminstone trösta dig med tanken att det är samma sak för honom nu. Han går igenom allt det du gick igenom. Jag är negativ. En pessimist. Tror varken på kärlek eller lycka. Tror inte på att förhållanden håller. Stöter honom ifrån mig. Stänger ut honom. Förklarar inte vad felet är. Berättar inte. Inte mycket har ändrats. Jag är fortfarande densamma.