I'm halfway gone, and I'm on my way, and I'm feeling this way

Jag känner en sån enorm bitterhet och ilska. Jag förstår nu. Efter alla gånger jag fått höra det, så börjar jag förstå det nu. Jag har alltid vetat det, men jag börjar tro på det nu. Det är klart jag förtjänar att vara lycklig. Det är klart jag förtjänar det bästa. Och det bästa finns där ute. Det vet jag. Jag har upplevt det en gång tidigare, och då är chansen stor att jag kommer få uppleva det igen. Jag kommer aldrig vara ensam. Det kommer alltid finnas någon. Jag kommer alltid kunna vara lycklig, bara jag bryter mig ur det dåliga mönstret. Det spelar ingen roll vem man är lycklig med, det som spelar roll är att man är lycklig. Och det kommer jag vara. Jag vägrar acceptera något annat. Jag vägrar acceptera att bli behandlad dåligt. Jag vägrar. Ingen man ska någonsin få mig att känna mig oälskad igen.

Allt jag behöver är ett skäl. En möjlighet.