Jag önskar att det var du.

Det fanns så många saker jag ville göra tillsammans med dig. Se dig hålla vår dotter. Vakna upp jämte dig, första natten i vårt hem. Resa, och uppleva. Bli gamla ihop. Jag ville så gärna att det skulle vara du. Varför kunde det inte vara du? Varför måste jag offra mitt välmående för att kunna få det? Det är inte rättvist. Det är inte rätt. Jag ville bara att det skulle vara du. Du, och ingen annan. Varför gav du upp? Hur kan du säga att du inte accepterar ett slut, och sen bara acceptera det? Bara ge upp? Hur kan du inte göra allt som står i din makt för att få det att funka? Du är en jävla quitter. En jävla fucking quitter.