Jag är så djupt jävla olycklig. Det är som om jag har ett svart hål inuti mig, som tar all livskraft, och bara lämnar hunger. Ingenting funkar, på riktigt. Jag vill inte ha någon annans händer på min kropp. Jag vill inte känna någon annans värme. Jag vill att allt ska vara bra igen. Som det var då. Finns det inget som kan göra allt bra igen? Jag hade gjort vad som helst just nu, för att återgå för bara en kväll. För att inte veta det jag vet nu. För att må lika bra som jag mådde då.