We're all looking for something to take away the pain

Önskar jag var på jobbet. Saknar jobbet så jävla mycket, och jag är så ledsen över att jag inte får vara där ikväll. Saknar Tobbe. Saknar Marina. Saknar fan Jocke. Fan, Jocke. Jag har inte ringt Jocke.

Jag är så trött, hela tiden, men jag kan inte sova. Sitter med ett vinglas nu i alla fall, och tänker att det borde hjälpa. Eller så gör det det inte alls. Jag behöver hjälp. Jag fattar det. Får ta tag i det.

Jag är arg. Så jävla arg. Ledsen. Besviken. Orolig. Rädd. Känner mig sviken. Övergiven. Lämnad. Hennes brev och hennes ord kommer hemsöka mig flera år framöver.

Samtidigt förstår jag. Jag förstår, och jag relaterar. Jag är bara så enormt jävla ledsen över att det skulle gå så här långt. Att ingen annan utväg sågs. Det borde varit han. Det borde varit han som låg där i sängen med tusentals slangar, kopplad till en fucking respirator, på gränsen till döden. Det borde fucking varit han.