Bodies growing colder with the distance now

Katarina har rätt. Jag måste gå till någon. Jag måste prata om det. Håller jag det inom mig så kommer det sluta illa. Jag måste bearbeta det. Processera. Fucking deal with it. Allting. Jag kommer aldrig kunna ha ett funktionellt förhållande annars. For my own sake, men även för de som har oturen att bli tillsammans med mig. Det finns ett mönster som jag har missat. Visst vill jag väl ändå bli lycklig? För att kunna bli lycklig så måste jag lagas. Limmas ihop. Jag kan inte förvänta mig att någon som är kär i mig kan hjälpa mig att lappa ihop mig själv. Vem vill ha en defekt vara? Ingen vill betala mer än vad en vara är värd. Jag måste bli hel för att bli lycklig. Ingen annan kommer hjälpa mig. Ingen annan kommer fixa mig. Jag kan inte förvänta mig det från någon. Hur ska någon kunna älska mig om jag hatar den jag är? Jag måste fixa det här. Jag måste fixa mig själv.

fredag 2 januari 2015

Skicka en kommentar