Vad gör mig lycklig? Eller vad gör åtminstone att det gör mindre ont? Vad dämpar ångesten åtminstone lite?

Jag önskar jag hade dina gosedjur här, men de ligger i någon av alla tusen flyttlådor på vinden. Jag är så jävla ledsen och jag måste ha något att hålla fast mig i. De kommer inte grounda mig, de kommer inte ge mig stabilitet, men de kommer falla med mig när jag faller isär. Jag behöver känna att någon en gång i tiden älskade mig villkorslöst. Jag behöver det konkreta. Beviset. Inte något flyktigt. Inte ord som i efterhand känns tomma.

Det blir bättre imorgon. Hur ledsen jag än varit under dagen imorgon, så kommer jag må bättre under kvällen. Det är den enda trösten jag kan hålla fast vid. Jag behöver bara stå ut lite till.