And I'll say your name and in the same breath I'll say something that I'll grow to regret

Aw hell.
Bloggade på 233 och skrev att jag ville kyssa killen för hans läppiercing, och att jag mest av allt ville kyssa Matt Flyzik om jag fick kyssa någon med läppiercing. Fick dåligt samvete. Tillade att om jag skulle kyssa någon över huvud taget så hade jag redan en person in mind. Felt stupid. Kan inte skriva sånt. Folk kommer tro att vi är tillsammans. Plus it's awfully gay. True, but still really gay.

Varför får jag dåligt samvete när jag skriver om snygga killar jag vill kyssa och ligga med och whatever?
Varför vill jag ha dörren öppen när det kommer till andra killar när jag vet med mig att jag inte vill vara med någon annan än dig?
Jag vill vara tillsammans med dig, men jag vill inte ha ett förhållande.
Jag vill ha dig, men jag vill inte att du ska vara min.
Jag vill vara din enda, men jag vill inte vara din.

Eller?
Vill jag ha allt eller inget, eller ett mellanting?
Jag vet inte.
Ugh. Etiketter är så jävla dumma och onödiga.
Jag tycker om dig, och jag tycker om att vara med dig.
Jag tycker om att kyssa dig, och jag tycker om att känna din kropp mot min.
Jag tycker om att se in i dina ögon, och jag tycker om att smeka ditt ansikte.
Visst räcker väl det? Att inte veta vad jag vill, men veta vad jag tycker om?

Att inträda ett förhållande känns farligt. Oroväckande. Kommer tappa känslor då. Känna mig kvävd.
Det kommer ta slut. Men om det aldrig börjar, så kan det aldrig ta slut. Om det förblir vad det nu är, så kommer det alltid stanna i det tillståndet.
Bättre att låta det förbli odefinierat.