Each word gets lost in the echo

Jag var så nära på att knacka på din dörr. Ringa. Skriva. Det är när jag är nära på att cava in som jag trycker in naglarna i handflatan. Påminner mig själv om att vi är två i det här. Jag är inte den enda som har känslor. Jag är inte den enda som behöver gå vidare. Jag vill inte vara arg på dig. Inte ens om det hjälper. Du behöver få vara arg. Du behöver tid. Du behöver vara ensam, utan att bli påmind om mig. Jag kan inte dra dig tillbaka så fort du stöter bort mig. För att stöta bort dig så fort du tagit tag i mig. Det är inte rätt mot dig.

Jag och A pratade inte på flera månader efter att det tog slut. Quit cold turkey. Det är exakt vad vi behöver nu.


Vi älskar varandra. Vi är kära i varandra. Det borde vara så simpelt. Men nu är det så här det är.

Jag ska vara tyst nu.